.

Hej, idag är det kanelbullens dag och jag sitter här ensammen i morris lya igen, nu är det lilla livet hemma i trygghet hos sin mor och far. Evelinus, talar jag förstås om. Inte har man investerat en kanelbulle heller, jag orkar inte masa mig bort på affären och unna mig en och då får man ju skylla sig själv.

När jag kom hem efer den bloddrypande skolan så var jag hungrig som en varg så jag åt som en häst och efter det pluggade jag som en gris för att få lite skolarbete undanstökat. Det blev smärtsamt i bröstet av ensamhet när jag var klar så jag ringde min biologiske fader och vi dillade på om allt möjligt när jag lade på luren stod det att vi hade tjattrat i 10 min och 26 sekunder.

Idag på skolan så hade vi idrott, ingen visste vad vi skulle ha så hälften hade med sig vanliga jumpa-klääder och resten hade bathchlothes. En anna vars intelligens hög som en flaggstång hade med sig både och. Tur var väl det för vi hade bad och de som var utrustad för utegympa hyvade vår tyrann till lärare, Bill Falk, i med hela kittet på. Asså, seriöst, vem tvingar någon att bada i mjukisbyxor och jacka?!?! Jo, fürer Adolf (Bill Falk) Hitler. Ah, sorry Falkan, man kallar inte nån nåt sånt.

Men nu vart det tråkigt att skriva så jag tror att jag ska lämna mitt tjuvsurfande och lira lite Zelda, pojken som kan döda kungliga livvakter fast stönar som en liten fikus av ansträngning när han hyvar med sitt tunga svärd genom luftens svala bris.

Synes! Amanda.